Why not me?

Magnus ringde precis. Han ringde enbart för att berätta att han hade sett två delfiner leka i hamnen utanför hans kunds kontor. Kul för honom. Men behövde jag verkligen få bekräftat att jag är den enda losern i Perth som inte har sett delfiner? Ska man verkligen trampa på den som ligger? (Jag tycker inte det. Det är ju faktiskt synd om mig, arbetslös och allt...) 

Tacksamheten över den fina frukosten jag hade förberett imorse varade inte så länge som jag hade hoppats....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0