Where are our creditcards?

Nu har jag och Magnus varit nere på banken och skällt litegrann. Varför? Jo, förutom att deras bankomat helt oprovocerat faktiskt åt upp Magnus kreditkort, så har det nu gått två veckor (och inte de utlovade tre dagarna) utan att vi har fått nya kort.

Tanten vi pratade med förklarade lugnt att väntan berodde på att våra kort hade en blockad på sig. Varför de hade det visste hon inte, men tydligen räckte det att hon ringde och sa att vi ville ha korten väldigt mycket för att spärren skulle försvinna. De var alltså bara spärrade för att någon tyckte att det var kul att spärra korten för små oskyldiga utlänningar. Hade vi inte själva gått till banken för att se vad som hände, så hade vi antagligen aldrig fått nya kort.

Magnus blev lite upprörd kan man säga och sedan fick vi prata med chefen. Världens skrävlare som inte lyssnade på något vi sade utan bara snackade om att nu skullle allt minsann ordna sig och att vi skulle vara "mates" och inte vara upprörda. Den vanliga Aussie-mentaliteten med andra ord. Lövblåsar-mentaliteten har Tobbe döpt den till och det är så himla passande. Sopa undan problemen med lite skrävel och "mateship", så finns de inte. "No worries" liksom.

Tycker förresten att det är kul att jag och Magnus har blivit ett sådant där tjurigt par som bråkar med allt och alla och vill ha kompensation när vi inte får som vi vill. Kan det vara en 30-årskris x 2 som har slagit till? 

Kommentarer
Postat av: erik

Give em hell!

2008-05-15 @ 15:48:21
Postat av: Magnus

30-arskris??? Det kan jag inte tanka mig../

2008-05-16 @ 12:54:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0